180407 – Lechia Gdansk v Arka Gdynia 4-2

Arena: Stadion Energa
Match:
Ekstraklasa
Publik:
22 871
Målen: 1-0 (14) Flavio Paixao, 2- 0 (25) Salwomir Peszko, 3-0 (28) Flavio Paixao, 4-0 (39) Flavio Paixao, 4-1 (67) Luka Zarandia, 4-2 (93) Enrique Esqueda
Matchens lirare: Flavio Paixao

Målfest.
Pyrofest.
Ikeafest.
Fest – helt enkelt.

Resan ner till Polen på fredan gick fint och vi kunde njuta av ett par bättre craft beers på AleBrowar efter ännu en squashholmgång. Det var trevlig och gott. Lördagen bjöd på fint vårväder när vi klev upp och beställde in Uber till flygplatsen för att hämta ut vår hyrbil.
En mycket märklig känsla.
Men så var det.

Teo ville shoppa lite saker till nya lägenheten så vi tog en tur in på Ikea. Proppfullt med folk. Köttbullar och mos med lingon både på tallriken och i glaset var ljuv musik för själen.
Det är en konstig känsla som infinner sig när man går runt på ett Ikea-varuhus utomlands. Man känner liksom att stället tillhör en själv, att man vet mer än personalen och att det här är vårt territorium.
Garanterat att man har monterat ihop fler Ikea-möbler än alla som jobbar där. Så vill nån kund ha råd så är det bättre att ni frågar oss.
Den känslan.

Lite av det omvända sen när vi skulle parkera bilen i garaget under brorsans nya lägenhet. Han hade fått platsen visat för sig när han fick nyckeln och det vi visste var att det var mittemot en Porsche.
Hur vi tog oss in och var det låg hade vi ingen aning om.
Ett par felkörningar senare och lite småirritation dumpade vi bilen på en lämplig ruta, efter att ha frågat en och annan hyresgäst. Det var inte nu inte så mycket att spela på för att vi skulle hinna i tid till kvällens stora begivenhet.
Derby Trojmiasta.
Lechia Gdansk v Arka Gdynia.

Gdansk, Sopot och Gdynia har ett vägnät inne i städerna som inte alls är byggt för mängden folk och bilar som finns här så att åka på vissa tider tar lång tid.
Det här var en sådan och när vi började närma oss Stadion Energa så var det segt som sirap i trafiken.
Knappa halvtimmen före kick off blev vi avsläppta och till Teos stora glädje gick det att scanna e-biljetten direkt från luren i entrén.
Vi firade att vi hade bästa platserna på arenan med en Kielbasa och en Tyskie. Polen är ju som bekant Polen och här får man dricka vad man vill på läktarplats.
Inga restriktioner här inte.

Till vår besvikelse noterade vi snabbt att det inte var några Arkafans på arenan. Brorsan messade snabbt en av sina polska vänner och fick beskedet att bortafans är bannade sedan bengalkriget mellan lagen 2016. Det här var tredje av fyra matcher matcher innan förbudet försvinner.
Skönt för då var det lugnt.
Trist för att det påverkade atmosfären runt matchen negativt.
Nu ska sägas att Lechias fans var grymma den här lördan så bra tryck var det ändå.

Det blev både en tifo och målfest utan dess like. Allt började före kick off som blev försenad då ena kortsidan vräkte ner kvittorullar. Så fort planen var rensad kom nya.
Sen smällde Lechia in fyra mål och derbyt var avgjort.
Arka Gdynia – Kurwa Swinia ekade gång på gång.
I paus tog ölen slut i vår kiosk – men så fort matchen började fick vi nya från en annan del av arenan.
Då fortsatte också tifofesten.

Lechiafansen halade ut en stor flagga och mindre småflaggor som de som de brukar hade uppe i hela andra halvlek. Det var rök och bengaler som vartannat.
Sista 45 blev dock spelmässigt sämre och Arka kunde reducera två gånger. De var dock aldrig nära att hota Lechias seger som skrevs till 4-2.
Efter matchen var det dags för nya rökbomber och sånger.

En grej som vi tyvärr missade var att hemmafansen hade fyllt upp en sektion med uppblåsta dockor utklädda till Arkafans före matchen som ett hån till deras Ultras.
Dessa barbaras låg sedan framför Lechiafansens sektion och vi skrattade bara lite åt det.
Vi stod kvar och kikade en stund innan vi knallade ner och ut. Där tänkte vi först ta tåget in till Gdansk, men plockade istället upp en taxi som skulle ta oss hem.
Killen satt med grönvit halsduk och tröja och var helnöjd.
Han körde som en galning innan han fick panik och kom på att han var nära att få soppatorsk. En paniktankning i Gdynias utkanter löste det potentiella dilemmat och vi kunde styra hemåt ”säkert”.

Planen var ett nytt besök på AleBrowar, men vi segade till oss hemma och et blev ”bara” en pizza och soffhäng resten av kvällen.
Det gjorde faktiskt inte så mycket.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *