180408 – KS Drweca v RKS Lechia Tomaszow Mazowiecki 2-4

Arena: Stadion Sportowy w Kurzętniku
Match: III Liga Grupa I
Publik:
Runt 100
Målen: 0-1 (2) Kamil Szymczak, 0-2 (3) Tomasz Płonka, 0-3 (17) Marcin Mirecki, 1-3 (23) Grzegorz Domżalski, 2-3 (43) Grzegorz Domżalski, 2-4 (54) Tomasz Płonka
Matchens lirare: Artur Golański

Två fel gör inte ett rätt heter det.
När man är på utflykt på den polska landsbygden gäller den devisen nästan.
Men i det här fallet var det mer fyra fel blir ett rätt.

Strax efter åtta var vi på rull från Gdynia med sikte på Nowe Miesto, en liten by på landsbygden cirka 20 mil söderut där det klockan 11 skulle spelas en division 3-match.
Strax söder om Gdansk rullade vi på A1:an, en kanonfin motorväg med fri fart.
Det var prima liv i den slöa Renaulten som vi hyrt.
En stund senare skulle vi av.
Då blev det nåt helt annat.

Vi svängde av i Grudziadz. Det var okej väg först, men sen spårade det ur. Jag har alltid haft lätt för att bli åksjuk, men aldrig när jag kör själv. Det blev jag nu. Vägen var så hoppig att vi fick släppa in frisk luft för att inte spy.
Då, när det var som värst, kom varningsskylten om guppig väg.
Välkommen till Polen.

När allt var som gråast i vårsolen var vi framme och snabbt körde vi rätt på arenan – som skulle vara Stadion KS Drweca inne i Nowe Miesto. Allt var helt magiskt. Slitet, Östeuropeiskt och VIP-sektionen bakom galler. Problemet var bara att det inte var en människa här bortsett från några knattar som skulle lira på en b-plan och fyra polacker som skrek kurwa lika ofta som de träffade bollen i en tennismatch.
Teo försökte ta reda på var, och om, matchen spelades.
Men hans polska är inte den bästa och han fick bara med sig att det skulle vara borta till höger nånstans. Klockan var tio i elva när vi körde bort en bit för att inte hitta nåt.
En sökning på Google maps visade en plan på ett annat ställe i byn.
Vi körde dit, men möttes bara av en pappa med sin trampcyklande son som tittade förvirrat.

Vi gjorde ett sista försök och åkte tillbaka till huvudarenan. Teo försvann, men kom kort efter tillbaka mycket nöjd. ”Jag fattade allt hon sa på polska och nu vet jag var det är”, vrålade han.
Matchen spelades, men i grannbyn Kurzetnik.
Som grädde på moset visste vi nu vägen dit.
När vi kom inkörandes syntes planen direkt.
Och match var det dessutom.

Nöjda med bedriften att hitta på matchen och inte ge upp parkerade vi fransmannen på en gräsmatta, joggade nerför slänten och bort till entrén.
Här var det poliser och vakter.
Och ingen kunde engelska.
När vi knallade in motade de tillbaka oss och väste på polska. Biljetter skulle man tydligen köpa av en snubbe som satt i framsätet på en bil där bakom. Helt ologiskt att hänga där när det är 23 grader varmt.
Men, what the heck. Upp med 20 sloty och sen var biljetterna våra.
Dessutom de största jag sett. Större än Bayern München. Men de är ju tyska mästare och kanske vill skryta med bra storlek. Där här var polska division 3 …

När de sen hade rivit sönder biljetterna och vi blivit visiterade av vakter med batong och kevlarvästar fick vi komma in. Det var nåt hundratal personer där som tittade skeptiskt på oss när vi gick förbi hela läktaren och bänkade oss en bit bort.
Matchen hade väl pågått i knappa halvtimmen när vi kom in och hemmalaget fick straff.
1-0 tänkte vi för de såg bra och bättre ut.
Fel.
Det stod 2-3 till gästerna och efter paus förstod vi varför på idrottsplatsen som hade en sån där gammal skön öststatsläktare i betong med blåa säten.

Andra halvlek var mest ett bevakningsjobb från gästerna och en orgie i kurwa – ordet som betyder typ allt på polska. I alla fall alla svordomar som finns. Det var kurwa hit och kurwa dit.
Sen blev det ett mål till i matchen och det var klubben med världens längsta namn som gjorde det.
Smaka bara på: RKS Lechia Tomaszow Mazowiecki.

En hemmasupporter vädrade sitt missnöje mot domartrion på väg ut. Synd att man inte hann med att få upp luren för att filma det för det var en fin upplevelse att få skåda.
Med en ny arena i trunken for vi glatt iväg mot nästa mål. Men vi stannade halvvägs till Torun i Brodnica för lite lunch på Donken. Det var nödvändigt värre och det första vi åt den här dan.
Då kom spelarbussen från klubben med världens längsta namn, RKS Lechia Tomaszow Mazowiecki, också dit.
Inte jättekul  – men ändå värt att nämna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *