190125 – Arsenal v Manchester United 1-3

Arena: Emirates Stadium
Match:
FA-cupen
Publik:
59 571
Målen: 0-1 (31) Alexis Sanchez, 0-2 (32) Jesse Lingard, 1-2 (42) Pierre-Emerick Aubameyang, 1-3 (82) Anthony Martial
Matchens lirare:

Va fan.
Inte en gång till.
Jag är så jävla trött på dåliga resultat mot Manchester United.

Efter ett par timmars sömn var det bara att dra igång. En lång dag väntade. Först skulle golfen ta mig ut till Arn där traditionsenlig parkering hos Bendtner på Alfa väntade.
Var inbokad på 10.20-kärran och det finns inte så mycket festligt att berätta från det här. Jag hade bokat fönstersäte, men när jag skulle sätta mig frågan kvinnan som satt där om hon kunde få sitta kvar. Orkade inte käbbla utan slog mig ner i mitten och spenderade resan över med ett par podcast.

Nästan på utsatt tid tog vi mark på Gatwick. Hade sällskap med Joar och hans son, men de hade inga biljetter till tåget och jag hade lite att styra med innan matchen så jag stack iväg på egen hand.
När jag hade snattrat mig nedför alla trapporna på London Bridge och tagit tuben den korta biten var jag äntligen framme på Thistle Barbican där jag skulle bo den kommande ”veckan”.

Det var varmt i London och innan jag fått in väskor och mig själv på rummet så rann svetten i pannan. Det fick bli en dusch. I världens sämsta dusch. Utan vettigt tryck.
Sen en kort tupplur.
Skulle möta upp Frank med polare på The Craft Beer & Co på Old Street. Dit kom även Malin och vi drack en snabb pint, dyr som satan, men ack så god, innan vi tog en taxi till Highbury & Islington.

Biljettutlämning väntade på Brewhouse. Där blev vi kvar och snackade till det var dags att gå på matchen. Jag hade plats på East lower. På egen hand. Det var bara att knö sig in och börja se eländet.
Stämningen var loj och matchen klen på alla sätt och vis trots att det var en fredagkväll. United gick fram till 0-2 och då fick jag nog för nu och gick och köpte en öl och en chipspåse.
Från kön kunde jag skåda Aubameyang reducera och det fanns visst hopp inför andra.

Där började också Gunners helt okej och chanser fanns till kvittering. Men den kom aldrig och med åtta minuter kvar gjorde Tony Marshall 1-3.
Då gjorde jag som så många andra – gick.
Vandrade surt till Woodbine där det blev nån form av återsamling. Öl och GT på menyn.
Sen glömde Frank sin väska som han fick komma och hämta på hotellet.
Men det var efter en stadig lunch- och middagsmeny på Donken.
Som sig bör …

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *