151027 – Sheffield Wednesday v Arsenal 3-0

Arena: Hillsborough
Match: Ligacupen, fjärde omgången
Publik:
35 065
Målen: 1-0 (27) Wallace, 2-0 (40) Santos Joao, 3-0 (51) Hutchinson

Det enda som är sämre än Arsenals insats på Hillsborough är mitt eget facit i Ligacupen.
Härmed förbjuder jag mig själv från att se The Gunners i den turneringen.

Resan mot Sheffield och Ligacupens fjärde omgång inleddes på måndagskvällen. AIK hade spelat bort sig själv från guldstriden i Allsvenskan genom att få stryk av IFK Göteborg på Friends. Lagom kul att plocka upp Backevik utanför Dick Turpin på kvällen.
Länge sedan jag såg så många sänkta huvuden och tomma blickar som när jag körde genom Solna.
Min gamla polare, luftmadrassen i Råcksta, var pumpad och klar.
Klockan skulle tjuta strax efter 04.00.
SAS-kärran till Köpenhamn var redo att lyfta 06.10.
Tio över sex!

Tur då att reskompis Christian är morgonpigg och väckte mig. Det krävdes flera försök innan det gick vägen. Pappa Backevik körde oss säkert ut till Arn.
Sen somnade Christian.
Han får ofta höra att han aldrig sover och verkligen borde göra det mer. Men de som känner om bra vet att det är världens lögn.
Av de 55 minuterna till den danska huvudstaden sov han nog 53 av dem.
Ett planbyte senare fanns en ny flygstol att kvarta i och den missade nattsömnen hade han lätt tagit in på de 210 minuterna i luften.

Vi landade stille och roligt, som dansken säger, i Manchester på utsatt tid. Hyrbilen, en uppgraderad Citroën Picasso, var så gott som redo och vi kunde starta resan mot Sheffield – som först innehöll en tur och returresa åt fel håll till Cheshire Oaks designer outlet.
Det var galet med folk när vi försökte hitta en parkering.
Vi undrade båda två om folk inte har några jobb.
Utbudet var bra och både jackor och tröjor inhandlades innan vi drog via Manchester och Peak District till Sheffield.
Vi var så ölsugna att vi hann beställa in fyra pints innan vi gick upp till rummet – som vi hade sullat bort numret till.

Första stoppet på resan mot Hillsborough blev Tap & Barrel där det bjöds på karaoke och Stella. Messade med lite engelska polare som var på väg upp och fick reda på att de skulle ladda på Horse and Jockey en bit från arenan.
Vi vinkade in en taxi och åkte ut.
Ett trevligt litet kvartersställe där vi drack Strongbow tills det var dags att knalla ner till arenan för kick off.
Backevik försökte få in vår flagga – men fick snällt lämna i från sig den i insläppet eftersom den inte var flamsäker!

Arsenal gjorde en rakt igenom usel insats och fick stryk med 3-0. Vi hade dåliga platser långt ner, men å andra sidan var det som skedde på planen inte mycket att se.
Stämningen på de 4500 Arsenalfansen var dock av högsta klass.
Vi gick när det var tio minuter kvar och fick till slut tag i en taxi för vidare färd mot mackor, juice och sömn,
Det var skönt.

Och så var det mitt Ligacupfacit.
När jag kikar i listan har jag sett The Gunners sex gånger i Ligacupen. Två finaler och två semifinaler. En ynka seger har jag på kontot – övertidsvinsten i semin mot Spurs 2007.
Det är väl officiellt dags att lägga ner intresset för cupen för gott.
Eller?

Vi tog ett varv i centrala Sheffield dagen efter. Det var segt och det tog ett tag att komma igång. På vägen hem stannade vi i Manchester och käkade på KFC.
Det var äckligt.
Som vanligt.
Ännu en sak att lägga ner.
Direktflyg hem – och det mesta tyder på att Backevik var vaken hela vägen.
Det hör inte till vanligheterna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.