230523 – IK Hinden v Harbo IF 1-2

Arena: Lännaborg
Match: Division 6 norra Uppland
Publik: 100
Målen: 1-0 (18) Simon Ohlström Flygare, 1-1 (25) Jesper Hellman, 1-2 (79) Joakim Mattsson
Matchens lirare:

Lännaborg är en trevlig anläggning.
Men det finns ett stort minus.
Myggen …

En tisdagsmatch ute i skogen på väg till Stockholm missar man ogärna. Även om det är lite omväg. Drog iväg ett anmälningsmeddelande till Jansson som inte var sen att skriva in Hinden mot Harbo i kalendern.
Det var samling tio i sju.
Men jag var sen.

Besöket i Härnevi tog nog några minuter för mycket. Det var inga stora vägar in dit och även fast skyltarna visade 70 så var det omöjligt att hålla den speeden.
Sista biten in till Åkerlänna, som orten här heter, var oasfalterad.
Och när jag kom fram var parkeringen proppfull.
Därför löste jag entré några minuter efter 19.00.

Lännaborg är en fin anläggning. 40:- i entré och jag frågade när jag swishade in mig om det brukade vara så här mycket folk på matcherna.
Han i kuren hade aldrig varit med om att så många varit på plats.
Men så var det ju lite av ett derby då Harbo inte ligger speciellt långt bort.
En av de punktliga inne på en bänk var Jansson.
Han hade tagit en guldparkering – och fått sett alla hittills spelade minuter av matchen som började någon minut innan sju.

Vi satte oss på en bänk bredvid läktaren. Det var soligt och fint, men den stora skogen på andra sidan skulle snart hindra solljusets framfart.
Matchen var väl helt okej för att vara i division 6.
Jämn och med känslor.
Hemmalaget tog ledningen, men Harbo kvitterade rätt så snabbt och det det var kryss i paus när vi gick iväg för att utforska klubbhus och kiosk.

Fullastade med finesser tog vi chansen att sätta oss på andra sidan efter vilan. Det skulle vara ett ödesdigert beslut. Där i skugga var det myggigt. Så. Inni. Helvete. Bland det värsta jag upplevt. Men vi borde ha fattat då det här är Sveriges myggmekka. Det var så illa att det knappt gick att kolla på matchen medan vi skulle fäkta borta alla insekter.
Vi gav tämligen omgående upp.
Och satte oss på andra sidan igen.
Tanten bredvid oss skrattade när vi kom tillbaka och undrade om det var jobbigt på andra sidan. ”Jag såg hur ni satt och vevade med armarna”, sa hon.
Det var mer behagligt här och vi kunde relativt ostört se klart matchen som gästande Harbo vann med 2-1.

Hemresan gick via Björklinge, ICA Maxi i Uppsala där Jansson fick se fördelarna med självscanning och Arlanda.
Det var så spännande det kunde – utan att vara det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.