Arena: Swedbank Park
Match: Allsvenskan
Publik: 8 714
Målen: 0-1 (31) Samuel Leach Holm, 0-2 (54) Oskar Fallenius
Matchens lirare: Mikael Marqués, VSK

Det blir bara värre och värre.
Hur många chanser kan man skapa utan att göra mål?
Många tydligen.

Söndag och hemmamatch mot Djurgårn. Ingen hemma på Lustigkulla – då fick det bli tidig uppstigning för att åka till Ormberget och hälsa på familjens senaste tillskott – Björn.
Det var full fart med bokläsning, springande ute och matlagning. Björn som mest, men Britta var sannerligen på hugget. När hon somnade efter lunchen drog jag ner till Rocklunda – där det väntade publikrekord.

Var där över en timme före kick off och hade förhoppning om en parkeringsplats vid bandyhallen, men det gick käpprätt åt helvete och jag fick vända om och upp på Blåsbo för att hitta ett vettigt ställe att ställa av golfen.
Nere på puben var det full fart.
Jonte, Empa och Martin med sällskap var redan på plats och njöt av bättre lokala brygder. Backis och Lidas anslöt senare.
Rigorösa säkerhetsavspärrningar och stora parkeringen var tom.
Det var så mycket folk på plats att vi gick in redan med 25 kvar.
Låt oss aldrig vara med om det igen …

Nästan 9 000 på plats. Cirka 2500 djurgårdare. VSK öppnade stekhett efter debaclet med inmarschlåten. Grönvitt radade upp chanser – men som vanligt lyckades man inte få in en enda boll.
Det var, som tidigare, helt förgjort.
Och mitt i pressen drog förre VSK-aren Samuel Leach Holm iväg ett långskott som Johan Brattberg slarvigt släppte in.
Men hemmalaget lät sig inte nedslås och fortsatte att pressa på.
Ändå var det 0-1 i paus.

Efter vilan var väl VSK-attackerna inte lika många och farliga, men ändå var det bara ett lag på planen. Det dröjde inte länge innan Mackan Danielson slet ner Jabir och domare Fredrik Klitte pekade på straffpunkten.
Efter två raka missar av Max Larsson och Jabir klev Simon Gefvert fram.
Straffen var hård, men dåligt placerad och perfekt målvaktshöjd så Jakob Widell Zetterström räddade. Vad som var ännu värre var att direkt efter kunde Oskar Fallenius kontra in 0-2.
Att ingen VSK-are kapade honom på mittplan är ett under.
Och nu dog matchen. Grönvitt hade nån halvchans, men luften gick ur och det blev inte mer.
Ännu en oerhört hedersam förlust där xG:t var i brutal VSK-fördel.

Mötte Kaj och Jörgen som åkte med mig till Stockholm där det väntade söndagsjobb och allmän deppning.
Nya tag mot Gais!