170918 – Lechia Gdansk v Jagiellonia Bialystok 3-3

Arena: Stadion Energa
Match:
Ekstraklasa
Publik:
15 135
Målen: 1-0 (11) Błażej Augustyn, 1-1 (24) Błażej Augustyn (självmål), 1-2 (29) Przemysław Frankowski, 1-3 (49) Fedor Cernych, 2-3 (59) Marco Paixao, 3-3 (93) Marco Paixao
Matchens lirare: Marco Paixao

Resans ”stora” match blev också den bästa.
Och det ackompanjerat till det största och längsta ”hata polisen-tifo” jag någonsin sett.

Det var lite segt på måndagen efter söndagens pubrunda med grabbarna från Aberdeen. Men upp kom vi. Och iväg. Det tog tid med Ubern in till Gdansk där vi skulle se Lechia mot Jagellonia Bialystok.
Stadion Energa bygges till EM 2012 och är nu de grönvitas hemmaarena.
En snabb googling sade att de hade hemmapublik på mellan 17- och 37 000.
Men det var klent med folk i rörelse den här tidiga måndagskvällen.

Kunde också konstatera att det var dubbelt så dyrt att se Lechia jämfört med Arka. Dock 125:- vilket får anses som väldigt billigt. Sex öl inne på arenan kostade 110:-.
Men det är en annan femma.
Vi köpte korv och Pepsi.
Massor med gurka (!) på korven.
Det var kallt när vi slog oss ned bredvid bortafansen – som kanske var 75 stycken.

Matchen var klasser bättre än den andra Ekstraklasafajten vi såg. Det var fart och fläkt och färg (i vårt fraggelberg) och mål mest hela tiden. Teo huttrade. Och ganska snabbt började det regna.
Tur att det fanns tak.
Det här var inget polare Per-möte och det var en hel del ”kurva” från de som satt runt oss.
När det så blev paus gick ett gäng förbi oss, en kille kikade upp på Jagellionafansen och skickade iväg sin ölmugg allt vad han hade. Nu gick det inte bättre än att han missade allihop med säkert 30 meter och var ytterst nära att pricka en vakt på innerplanen i huvudet.

I andra gick gästerna fram till 1-3 och det började muttras. En del sa ”kurva” ännu fler gånger och snabbare och gick hem. Inget tydde på några grönvita poäng den här kvällen.
Men då byttes Romario in och det blev fart.
Först 2-3 och sedan i typ matchens sista minut 3-3 och lite ”hatjubel”.
Men det mest anmärkningsvärda i den andra halvleken var inte spelet eller matchen. Det var Lechiafansen.
Med sisådär 20 minuter kvar vecklade de ut en stor banderoll över halva klacken med texten ”fuck the police”. Sedan eldade de röda bengaler och sedan gröna.
Flaggan hade de ovanför sina huvudet i princip resten av matchen.
Innan matchen hade de nåt oläsbart anti kommunistbudskap på en stor flagga.

Det small några ”bomber” på vägen ut, men det var på det stora hela väldigt lugnt. Teo skulle nu få in en ny Uber för hemfärd till värme och mat.
Den första sket i oss.
Regnet vräkte ner och vi fick ta skydd inne på Shell när så till slut nästa skjuts dök upp.
Hemma i Sopot blev det pizza och polska ostkrokar.
Det var en värdig avslutning på dagen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *