Arena: Rydets IP
Match: Division 3 sydvästra Götaland
Publik:  Ett hundratal eller två.
Målen:  0-1 (38) Simon Chekroun, 1-1 (73) Gustav Lundgren, 2-1 (77) Victor Andersson
Matchens lirare: Christoffer Nogueira, Onsala BK

Många fotbollsfans kan nog räcka upp handen på frågan: Har du sett Frölunda i allsvenskan.
Hur många sticker upp näven och svarar ja på spörsmålet om du sett Göteborgslaget i division 3?
Det är i alla fall där man numera huserar.

Det gick undan in till Göteborg och vidare ner på E6:an till Kungsbacka där vi svängde av och gav oss ut i skärgårdsmiljö. Där väntade ny match.
Och ny arena.
Det var dåligt med p-platser när vi svängde in på Rydets IP.
Några minuter återstod av den första halvleken när vi anlände. När vi passerade entré – där de förövrigt hade en pizzaugn som de bakade pizza i (!) – så ledde gästande Frölunda med 0-1.
De pressade också för 0-2 innan vilan.
Men någon ökad ledning kom aldrig.

Vi gick genom det blöta gräset, med en färsk kopp kaffe (muggen hade Onsalatryck) i näven, och tog plats på andra sidan vid räcket.
Förvånade såg vi tabellen att Onsala ledde serien.
Därför valde vi den sidan av planen där vi trodde att spelet skulle vara i andra.
Och så rätt vi fick.

Direkt så tog hemmalaget tag i taktpinnen och pressade VF hårt. Det var chans på chans. Våg på våg. Och nu syntes tydligt vilket lag som låg i topp av serien.
Gästerna, som 2000 spelade allsvenskt, hade inte mycket att sätta emot.
Och det stod bara och räknade ner till kvittering och ledningsmål skulle komma.
Ja, Backevik lekte seriefigur mellan Onsalaanfallaren.

Med dryga kvarten kvar om kvitteringen och bara minuter senare 2-1. Det var game, set och match. Sen var det närmare 3-1 än 2-2 och de tillresta VF-fansen, som faktiskt sjöng några gånger, fick vända hem utan poäng.
För det blev klart rättvist 2-1 till Onsala.
Vi pös direkt därifrån för att hinna käka innan nästa division 3-match några kilometer bort.