Arena: Ansgarsvallen
Match: Division 6 södra Uppland
Publik: 25
Målen: 0-1 (7) Emil Sandgren, 1-1 (10) Hampus Sandberg Hjelm, 1-2 (15) Hadi Muhammed, 2-2 (32) Philip Strauss, 3-2 (85) Melker Malmros Stavås
Matchens lirare: Fabian Westfahl Knezevic, SIF

Äntligen, på riktigt.
Det här var andra tillfället jag är här den här våren.
Skönt att det var match den här gången.

Jag hade precis blivit kvitt det mesta av Gula Blend-hostan från Leverkusen när jag en lördag i mars styrde upp till Sigtuna för att beta av Ansgarsvallen.
När jag kom fram var det mer öde än i Spurs pokalskåp.
Inte ett ord på webben vittnade om någon inställd med.
Men en tom konstgräsplan gör ju ingen match så det var bara att vända hem tomhänt. Den här onsdagen var det dock bättre fart på grejerna.
Jag var några minuter sen från Västerås. Körde ifatt värsta ovädret på slutet, men tack och lov hann det sluta medan jag knallade bort till planen. Precis när jag kom fram åkte gästernas Anton Ersson ut – och då ledde Brottbys andralag med 2-1.

Det var med dom förutsättningarna jag kröp in genom hålet på anskrämliga Ansgarsvallen. Hur kan ens komma på tanken att bygga en idrottsplats utan ingångar?
Det var nåt som inte existerade innan konstgräsets bedrövliga intåg i fotbollsvärlden.
Innanför staketet finns en läktare på ena långsidan, en matchklocka som man knappt såg vad den visade för att det var så svagt ljus – och två fotbollslag som efter bästa förmåga försökte lira boll.
Ingen kiosk, ingen speaker och inga finesser.
Nada.

Jag sysselsatte mig med genom att knalla en del för att få ihop dagens steg. Under en av vändorna i första halvlek kom kvitteringen på en kontring. I paus klättrade jag ut och gick bort till gräsplanen för att kolla lite. Den se mer eller mindre likadan ut – enda skillnaden ett mer tilltalande underlag.
Annars lika illa.
I andra blev det mest spel mot ett mål. Gästerna från Brottby försvarade sig rätt så väl rätt så länge, efter en rejäl målvaktstavla i slutet kom 3-2.
Rättvist ändå sett spelövertaget, om än att Sigtuna hade en man mer på planen.

Nöjd med ett kryss till i boken åkte jag till Märsta för att handla innan jag for in till jobbet för att där upptäcka att den nya koden var i bruk. Den hade jag på ett papper på femte våningen. Inte en lampa lös i hela huset och efter en kvarts, eller så, väntade i hopp om att möta någon som kom in gav jag upp och åkte hem.
Så kan det också gå …