Arena: Rytterne IP
Match: Division 6 Västmanland
Publik: 58
Målen: 0-1 (29) Alexander Gunnarsson, 0-2 (42) David Wredling, 1-2 (47) Joakim Grandalen, 1-3 (70) David Wredling, 1-4 (75) Johan Karlsson, 2-4 (77) Joakim Grandalen, 2-5 (84) Alex Hayman Johansson
Matchens lirare: David Wredling, RGIF
Äntligen!
Rytterne IP är avprickad och klar.
Synd bara att man fick lunginflammation och köldskador på köpet.
Ska det behöva vara sånt här väder i slutet på maj i dessa klimattider? Det är fan inte klokt.
Efter gårdagens långresa till Uddevalla passade det perfekt att jobba i Västerås och åka hem på kvällen för att hinna beta av Rytterne IP – en av två arenor i seriespel på herrsidan som jag hade kvar i hela Västmanland.
Förra gången jag var här hade arrangören inte vänligheten att meddela att matchen var flyttad till Hallsta – det gick bättre den här gången.
Det är dryga två mil från Västerås ut till Rytterne. Vägarna på slutet är så smala att man är helnöjd varje gång man slipper möte.
På väg in till idrottsplatsen är det ännu mindre och där kan man knappt svänga på egen hand utan att ramla ner i diket.
Parkeringen var proppfull.
Så jag fick knö in Tiguanen i leran framför en annan bil och dojorna såg förjävliga ut när jag kom.
Det var förvisso bara ett av problemen som den här matchen förde med sig.
Jag var där perfekt i tid och knallade upp på verandan vid klubbhuset. Där fanns en bänk och minimalt tak som kunde skydda en från lite av det som skulle komma ner de närmsta två timmarna.
Spelarna var på väg ut när jag satte mig och sen dröjde det inte länge innan jag fick fälla upp paraplyet första gången. Det skulle åka upp och ner under hela matchen för vädret var uruselt.
Mer eller mindre spöregn och en temp som hade varit värdig mars eller oktober.
Kortfattat: Det var svinkallt efter ett tag.
Kvällens drabbning stod mellan Rytterne IS, som inlett serien klent, och Rimfartuna GIF, som inlett serien klart bättre.
Division 6.
Med allt vad det innebär.
Gästerna från Västerås nordligaste delar var klart det starkaste laget i första halvlek. Hur det bara kunde stå 0-2 är en smärre gåta efter dubbla stolpträffar och ett par missade jättelägen, främst från David Wredling. Han skulle visserligen göra två mål i matchen, men frågan är om det borde ha varit fem.
Båda målen i den första halvleken kom på hörnor.
Efter en stund av matchen kom en herre vid namn Paul upp på terrassen och vi snackade sedan resten av matchen i regnet. Hans son spelade i Romfa. Själv kom han från Liverpool.
Det var så lugubert väder att jag struntade i korven och kaffet i pausen. Så illa var det.
Ingen entré heller, ska föras till protokollet.
Andra halvlek blev mer målrik och mer grinig i vätan. Hemmalaget reducerade tämligen direkt i andra när Joakim Grandalen satte 1-2 på en volley på en frispark. Snyggt mål.
Med 20 kvar avgjordes matchen. Wredling nickade in 1-3 på ett inspel från högerkanten och Johan Karlsson placerade läckert in 1-4 i bortre krysset efter att ha vänt bort sin försvarare.
Men Grandalens 2-4 var nog matchens snyggaste mål. Ett distansskott som tog kryssribba och in.
Det piggade upp i regnet.
Någon spänning fick vi inte på slutet för Romfa kontrade in 2-5 och vann klart rättvist.
Jag tackade för mig och satte mig med leriga fötter och körde hem till Stockholm.
Trots en biltemperatur på runt 25 hade jag inte fått tillbaka värmen i Blåsut.
Burr!