Arena: Melløs Stadion
Match: OBOS-Ligaen
Publik: 1 300
Målen: 0-1 (23) Ludvig Halvorsen Langrekken, 0-2 (54) Rasmus Opdal Christiansen
Matchens lirare: Alexej Gorodovoj, KIL
Vad kör man på en våffla med varmkorv?
Senap och ketchup?
Eller sylt?
Häng med till Moss så får ni svaret.
När fotbollsvärlden drabbats av historiens längsta landslagsuppehåll och bristen på livefotboll är total får man ta ut svängarna.
Jag hade sedan en tid tillbaka noterat att Moss spelade måndagsmatch hemma på Melløs Stadion mot Kongsvinger.
Det lockade.
Och jag planterade mina planer hos Eriksson – som i söndags nappade. Han kände precis som mig att en tur till Norge kunde vara fint.
Det blåste mer eller mindre storm när jag lämnade Sutterhöjden. Precis när jag skulle plocka över dom sista sakerna i bilen la batteriet till nyckeln av. Det skulle bli en grej att lösa på väg till vårt västra grannland.
Hämtade upp Eriksson på Rud.
Sen styrde vi ut på E18 och körde mot Töcksfors.
Det var här, när vädret hade blivit riktigt lugubert, som mina batteriproblem skulle lösas.
När jag väl hittat rätt sort inne på ICA och betala kom det stora problemet – att få förpackningen. Det var helt omöjligt att lösa på egen hand så jag fick snällt gå tillbaka till kassan och kolla om dom hade en sax.
Det hade dom inte.
Men kvinnan langade fram en kniv i snöre – så jag kunde sprätta upp plasten och få ut ett batteri.
Heja allt!
Sen tog vi ett varv på det otroligt ödsliga handelsområdet. En påse lösgodis inhandlades till hemresan. 50 mil på en dag och häften av dem i mörker kräver sina uppoffringar.
Sverige blev Norge.
Bättre vägar och lägre hastighet.
Moss ligger knappa tio mil in i landet. Det är E18 till Elvestad och sen småvägar ner till E6:an och en liten bit till.
Solen tittade fram längs vägen och när vi kom fram var det strålande väder. Blåsigt men fint.
Det var sannerligen större rush runt Melløs Stadion. Jag och farsan var förbi här i somras när han prompt skulle åka Horten-Moss på hemvägen.
Det var marginellt mer bilar i omlopp nu och vi fick kanonplatser på gatan närmast arenan.
Sen var det bara att knalla bort till biljettluckan och handla två plåtar. 200 NOK. Ståplats.
Så vi fick knalla runt för att komma in.
Det var en helt fantastisk himmel som bredde ut sig bakom den stora sittplatsläktaren. Snudd på overkligt. Där gick vi runt och tog ena bilden efter den andra minuterna innan matchen skulle kicka igång. Melløs Stadion är en friidrottsanläggning – men på pluskontot riktigt gräs.
Innan matchen drog igång skulle vi ge oss på kiosken och få i oss en korv. Den serverades med antingen lompe, ett norskt potatisbröd, eller en våffla.
En våffla??!!!!
För 50 NOK fick vi in en av dom märkligaste kombinationerna jag skådat. En ofrasig våffla och en varmkorv.
Men det var nu det stora frågan kom.
Vad har man på?
Senap och ketchup?
Eller sylt?
Det fanns båda på bordet bakom och vi hade svårt att hålla oss för skratt. Norge liksom. Dom är så klappkassa på mat att det gör ont att se det.
Jag kunde verkligen inte få ihop en korv med jordgubbssylt så det fick bli, som jag såg det, det minst dåliga alternativet: senap och ketchup.
Det var, som ni förstår, inte nåt som nån som kan nåt om mat skulle servera. Men här mumsade var och varannan åskådare i sig korv med sega våfflor.
Som tur var gav det lite energi och vi kunde bänka oss på ståplatsläktaren lite mer redo för match.
Det här var en drabbning mellan topplaget Kongsvinger och bottenlaget Moss. Längst bort på vår sida fanns lite bortafans, men de gjorde inget större väsen av sig. Det gjorde inte de svartgula heller även om det var de som hördes.
Brände bengaler gjorde dom också.
Matchen då? Jämn, tät och underhållande. Men det fanns en avgörande skillnad. Kongsvinger tog till vara på sina lägen. Moss var mer eller mindre helt uddlöst trots att de spelade rätt så bra.
I alla fall fram till boxen.
0-1 kom mitt i halvleken på en målvaktsretur och Ludvig Halvorsen Langrekken kunde peta in bollen.
Och 0-2 kom tio minuter in i andra, även det på en retur. Dock inte lika tydligt som första.
Våra grannar på träläktaren var mest sura över linjedomaren som dom tyckte gjorde ett uselt jobb.
Det var underhållande.
Ännu mer när det är norrmän som är arga. Blir liksom ett extra lager på grejerna.
Trots att Moss gjorde allt vad som kunde på slutet fick dom inte in något mål. Det var väl heller inte nära, ska sägas.
Det blev en rätt så säker seger för Kongsvinger som ångar på mot Eliteserien. Moss får jobba på för att säkra sitt kontrakt i andraligan.
Det hade blivit becksvart när vi vandrade ut från Melløs Stadion och till bilen. Första stoppet på hemvägen blev Coop en bit bort där farsans inköpslista, bestående av kneip, Solo, fiskpuddning och melkechokolade, skulle fixas.
Sen skulle vi hitta nånstans att käka och det fick bli Burger King längs E6:an. Horribelt dyrt och svag service. Det var dock bra för då hann jag plocka in några av dagens steg på parkeringen.
Mätta, nåja, satte vi nu fart mot Värmland och Sverige. Norrmännen är ju bra på en del saker, det ska man ge dem. Längs de större vägarna har de lampor. Även ute i ingenstans. Och det är ju skönt när det är oktober, småregnar och blåser halv storm.
När vi hade kört över gränsen blev det ett stopp till. För att tanka i Årjäng. I Norge kostade dieseln 26-27 NOK den här gången.
Då blir det inga inköp.
Jag trodde att sista biten till farsan skulle bli seg som fan, men det flöt på bra. Fint att ha någon och snacka med. Till och med sista biten, när jag lämnat Eriksson i Karlstad, gick utan problem.
Två djur sätter vi upp på kontot.
Inte från Kingen då utan från trafiken.
En räv vid gamla lägenheten på Kasernhöjden och en innan jag kom fram till Fagerås.
Klockan var sent när jag parkerade bilen i Sutterhöjden efter en bra dag on tour.