260411 – Arsenal v AFC Bournemouth 1-2

Arena: Emirates Stadium
Match: Premier League
Publik: 60 210
Målen: 0-1 (17) Eli Junior Kroupi, 1-1 (35) Viktor Gyökeres (straff), 1-2 (74) Alex Scott
Matchens lirare:

Det finns olika typer av besvikelser.
Det här var en av dom värsta.
Jag satt kvar en stund inne på Emirates Stadium och undrade vad fan som hände.

Vi tar det här igen. Det borde verkligen kriminaliseras att dra igång fotbollsmatcher före 15.00.
Att man ska behöva ställa klockan för att hinna till arenan.
Det är inte okej.
Hoppas bara att de som bestämmer börjar förstå det.

Med horribel kick off betydde att klockan behövde ringa i Stratford för att det skulle bli någon ordning den här andra dagen i London.
Nu lyckades det bli ”stressigt” ändå för man är ju inte störtsugen på att stressa, men det är precis vad man behöver när det är kick off 12.30.
Vi hade planer på att åka till Woodbine innan, men det strök vi på vägen upp.
Istället blev det bara Overground till Highbury & Islington och sedan promenad direkt in på Emirates Stadium.

Det var soligt, men kyligt när vi knallade Holloway Road upp och in. Jag blev visiterad av Thomas Partey innan jag knallade in. Vi surrade en stund med Niclas Blom innan kick off.
Jag var inte ett dugg sugen på usel asiatisk blaskig öl så det fick bli nyktert. Vi hade platser på block 25 och precis innan kick off kom Hedemora infarande.
Mikel Arteta hade manat till tryck, men vettefan om det var nån större stämning. Det är svårt att få till när folk kommer till arenan yrvakna, mer eller mindre.

Arsenal saknade en radda spelare, som Saka, Merino, Ødegaard och Timber. Men elvan bra nog för att kunna plocka tre viktiga poäng mot Bournemouth i jakten på första ligaguldet sen 2004.
Men det skulle bli något helt annat.
Arsenal var riktigt svaga genom hela matchen, det var uselt bolltempo, såg stressat och tröttkört ut och spelmässigt under all kritik.
Dessutom slarvades det.
Och det kostade.
Som när gästerna fick göra 0-1. Saliba satte fram foten på ett inspel och på bortre kunde Kroupi stöta in bollen.
Visserligen lyckades Viktor Gyökeres kvittera på straff innan vilan, men det kändes inte bra och det såg inte bra ut.

Det krampaktiga spelet skulle fortsätta efter vilan. Det börjades misströsta allt mer på läktarna när inget hände. Det här var ju ett superläge att hålla avståndet till Manchester City, men det var ett Arsenal som inte gick att känna igen. Och när kvarten återstod gjorde laget som ingen bryr sig om 1-2. Zubimendi glömde Alex Scott bakom ryggen och det var ridå de luxe.
Avslutningen och jakten var inte mycket att hänga i granen.
Det som inte fick hända hände. Arsenal torskade och gav City mer hopp.
Jag var tvungen att sitta kvar inne på arenan ett tag för att fundera lite över en av dom sämsta Arsenalinsatserna jag sett på Emirates Stadium.

Det var inte många kvar när jag och Filip molokna vandrade ut. Hedemora behövde på egen hand ta en promenad. Så illa var det.
I sakta mak knallade ni ner till Highbury & Islington och tog overground till Hackney Wick.
Där kunde man få va i fred en stund och få sig några bättre öl.
Det behövdes den här bedrövliga lördan.

Efter en stund på Howling Hops lilla bryggeri kom Hedemora. Jag hade lovat Filip att vara med på ett quiz via telefon med nån polares polare som hade svensexa. Säker seger och stackarn i Västerås fick dricka mer än vad han behövde under dom tio frågorna.
Efter en stund bytte vi bryggeri och käkade pizza. Då kändes det lite bättre. Men det var kallt trots att solen sken och något sug efter nåt party fanns absolut inte. Fille jobbade hårt för att vi skulle gå vidare, men det var lönlöst.
Hedemora drog först och efter nån runda till krävde jag hemgång också. Det var kanske lika bra för Dalagoaten somnade först trots sin ringa ålder.
Inte ens till Match of the Day pallade han.
Det blev inget Soho där inte …

Dagen efter var han tvungen att åka hem och jobba så jag fick köra vidare på egen hand. För att fördriva lite tid tog vi en promenad runt West Hams arena. Varmare nu. Jag hade tåg ner till Portsmouth på eftermiddan och Fille drog hemöver.
Resan ner gick över Eastleigh så den tog en timme mer än vanligt. En vanlig söndag som inte bjöd på några överraskningar.
Tog stora väskan och checkade in på Travelodge.
Det kostade lika mycket som en natt i London …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *