Arena: Norrskedika IP
Match: Division 4 Uppland
Publik: 57
Målen: 1-0 (52) Destin Manyanga, 2-0 (69) Hyaw Naizghi, 3-0 (73) 3-0 Destin Manyanga, 3-1 (80) Hampus Tjärnhell, 4-1 (86) Evenezer Yohannes
Matchens lirare: Hyaw Naizghi GNIF
Det blir bara längre och längre till dom här matcherna ”på väg hem”.
Ikväll var jag norr om Östhammar när jag skulle till Stockholm.
Men det var det helt klart värt.
Man åker inte gärna hem från Västerås en vardag tomhänt. Det är en gammal inskriven groundhoppingregel. Numera är det dock knappt några planer kvar på vägen mellan Västerås och Stockholm så det finns risk att man mellan varven kör 28 mil istället för elva.
Ikväll var en sådan kväll.
Efter att ha varit på Ormberget och lekt och lämnat av jordgubbar på Lustigkulla skulle jag bara ta mig ut ur en stad i fullständig kaos med broreparationer och krockar – sen var jag på rull mot Norrskedika.
Ett ställe ingen vet var det är.
Men jag har åkt förbi här tidigare och det är bra grejer.
Klubben, Gräsö Norrskedika IF,är en sammanslagning från 2014 mellan Gräsö IF och Norrskedika IF. Tidigare har klubben spelat på båda ursprungsklubbarnas hemmaplaner. Jag har varit ute på Gräsö tidigare och kollat. Nu var det dags för Norrskedika IP – som man tydligen bara använder som hemmaplan numera, enligt gubben i entrén.
Resan gick helt ospännande via Enköping, Uppsala, Alunda, Gimo och Östhammar. En kvart före kick off svängde jag in och parkerade. Då hade nån sopa ställt sig framför den finfina entrén. Klubben borde verkligen sätta upp en skylt för att minimera risken för sådana övertramp framöver.
Entrén var på 50 pickadoller och middan intogs ståndsmässigt i kiosken. 20 kronor för en korv är okej, men den var högst slätstruken. Alldeles för lite kärlek.
Knallade runt på anläggningen innan kick off och de har ett klubbhus som inte är att leka med på den här nivån. Allt är välskött och planen såg ut att vara i fint skick. Det finns ingen läktare, men bra med bänkar på båda sidor så det här är en IP av bra klass.
GNIF är med och krigar i toppen av Upplandsfyran. Gästerna, Börje SK, som har sin hemvist väster om Uppsala ligger näst sist.
Det märktes.
För visst var hemmalaget klart bättre genom hela matchen även om BSK spelade bra efter sina resurser och skapade viss oreda i kontringsspelet. Speciellt i första timmen när de orkade stå emot målmässigt.
Det hade väl inte varit alls orättvist om GNIF hade haft ledningen i vilan med tanke på att både Omar Mantanga och Evenezer Yohannes träffade virket. Första i ribban och andra i stolpen. Det var i slutet av halvleken det. Innan dess hade gästerna haft väl så bra chanser även om det var Norrskedia som förde spelet till stora delar.
Nästan direkt i andra skulle 1-0 komma. Efter en bra brytning på mittplan kunde hemmalaget spela sig igenom och öppna målskyttet.
2-0 var matchens höjdare. En perfekt slagen frispark i krysset från Hyaw Naizghi. Fajten kändes avgjord.
Det blev mörkt som på hösten när mer moln och lite lätt regn kom in över Norduppland den här måndagskvällen.
13 grader och mörkt den 23 juni.
Ur led är tiden.
Om matchen kändes avgjord innan så blev den definitivt det när Destin Manyanga satte 3-0. Gamle Skiljebospelare Hampus Tjärnhell reducerade för Börje. Då hade jag börjat röra mig mot andra sidan för att ha snabbt till bilen. Dit gick jag när hemmalaget punkterade matchen fyra minuter före slutet.
För jag skulle hinna till ICA i Östhammar innan dom stängde klockan 21. Det gick utmärkt, men den usla butiken släckte ogästvänligt ner fem i nio när jag skulle plocka ihop lite förnödenheter till en tom kyl där hemma.
Inga vidare lokala prylar hade dom heller trots en nybyggd butik.
Underkänt.
Resan hem gick i höstens tecken med småregn och halvmörker. Ner till Gimo och Alunda innan jag svängde av och tog småvägarna ner till Arlanda. Alltid märkligt att åka förbi där utan att man ska ut och flyga …
Strax före elva stämplade jag in i Blåsut och fick akut vattna blommorna efter två veckors frånvaro.
Så kan det gå.