220526 – Västerfärnebo AIK v Forssa BK 5-0

Arena: Svedboäng
Match: Division 3 södra Norrland
Publik: 208
Målen: 1-0 (29) Martin Åman, 2-0 (36) Emil Fahlin, 3-0 (59) Marcus Zilén, 4-0 (71) Karl Södereng, 5-0 (8O) Marcus Zilén
Matchens lirare: Martin Åman, Västerfärnebo AIK

Årets hipsterlag 2022.
Västerfärnebo AIK gjorde oss sannerligen inte besvikna när vi förärade Svedboäng med ett besök.

Det har snackats mycket om VAIKEN i media de senaste åren. Först kanske främst lokalt, men på senare tid även nationellt. För när den lilla byklubben började resan från femman till fyran fick några upp ögonen för laget som till stora delar består av killar från bygden.
Ännu mer satte de sig i fokus när de körde över allt och alla i Västmanlandsfyran förra säsongen.
Det gick så långt att när Erik Nivas podcast ”When we were kings” skulle ha med ett gräsrotslag att göra ett avsnitt om valde de VAIK – som i årets division 3-serie spelar med poddens logga på bröstet.

Jag hade tänkt åka till Svedboäng när de mötte Sala för någon vecka sen, men då kom det något annat emellan. Därför passade den här matchen som handen i handsken.
Det är drygt tio mil och alldeles för många fartkameror mellan Rasbo och Västerfärnebo.
Man passerar skönheter som Morgongåva och Järlåsa med sina boxningskompatibla pizzerior. Och världshuset i Heby. Vi tog vägen genom centrala Sala och vidare sista biten när återigen var välbesökt på parkeringen.
Den här gången till och med kö in.

Det hade precis regnat när vi och 205 andra tog plats på idrottsplatsen som så klart ligger på en äng, en hygglig bit från själva Västerfärnebo.
En väldigt oortodox placering, ska sägas.
Det var så plaskigt i gräset att jag blev blöt om fötterna innan vi hade parkerat oss vid räcket. Det var väl en ganska jämn match inledningsvis. Borlängeläget Forssa hade ett större bollinnehav och kändes farligare. Hemmalaget hade sina chanser, men det var mållöst till Martin Åman skickade iväg en svala. Känslan var att det var ett inlägg, men för det ändamålet underkänt. Men som skott betraktat var det suveränt.
Bollen for in i en perfekt båge bakom Simon Hedman i Forssakassen.
1-0 och dödläget var brutet.

Inte långt senare kom även 2-0 och Forssa, Uffe Janssons moderklubb, ett slaget lag. Västerfärnebo var bättre på det mesta. Framförallt att spela på en gräsmatta som inte är tip top – och fasta situationer. Det small på var och varannan hörna efter vilan då vi återigen testade det lokala köket.
Bra kvalitet här också ska sägas.
Både 3-0 och 4-0 kom på hörnor och VAIKEN hade bud på mycket mer innan 5-0 kom på straff.
Det var utklassning och Jansson skissade ivrigt på tydliga bestraffningar efter en sådan insats.

Själv var jag mest imponerad av Västerfärnebo. Ett gediget hårt arbetande lag som även kan spela boll. Redan efter åtta omgångar har man spelat ihop 16 pinnar vilket ger en tredjeplats i tabellen.
Den här nykomlingen kan helt klart titta uppåt i tabellen snarare än att oroa sig för överlevnad.

Arenan då? Väl omhändertagen med en nysnickrad läktare på ena långsidan. Vid parkeringen fanns även nån form av folkpark och klubbhuset var fint.
Väl värt ett besök!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *