200222 – Wealdstone v Dorking Wanderers 3-1

Arena: Grosvenor Vale
Match:
Conference south
Publik:
1 131
Målen:  1-0 (39) Moses Emmanuel, 2-0 (44) Dennon Lewis, 2-1 (73) Guiseppe Sole, 3-1 (86) Dennon Lewis
Matchens lirare: Moses Emmanuel

Mikrobryggeri, lower league-fotboll och quizkväll.
Bra ingredienser för en tip topp-lördag.
Häng med.

Inte direkt 100 armhävnings-läge, men inte så illa ändå. Klockan ringde före nio och kvart i tio var vi på plats vid Kings Cross där medlemsresan kickade igång. Runt 40 på plats.
En lång och utspridd dag låg framför oss.
Den första resplanen grusades direkt när vi kom ner i tuben. Avstängda linjer gjorde vi fick ta en annan väg till London Bridge. Det var kaos på tuben vilket gjorde att det tog lite längre tid.

På London Bridge byttes det till en kortare tågresa ner till South Bermondsey. Märklig station vid The Den. Massor med räls med få vägar gjorde att vi tog fel varv ner till Fourpure Brewing Co.
Meningen var att vi skulle gå Bermondsey Beer Mile, men det blev så tight med tid och var så bra på öppningsstället så vi stannade.
Fin öl och en grym lokal.
Både jag och Axel kryddade besöket med en hipsterkorv. Den var mer snygg än god, men ändå helt okej.

Efter några rundor här var det dags att dra. Nu skulle vi tvärs över stans till Ruislip, Nästan längst ut på Metropolitan Line. Det fick bli en omvänd rutt tillbaka fast inte till Kings Cross utan till Baker Street där vi bytte tåg.
Det var några som somnade på den 35 minuter långa resan därifrån ut.
Framme i nordvästra London var det en kortare promenad innan vi var framme vid Grosvenor Vale.
Dorking Wanderers på besök. Det är inte långt från Ruislip till Dorking så jag blev inte förvånad när jag såg att de hade två bussar fans på plats.
Framme vid entrén satt lappar med portade fans på väggen.
Så kan det gå.

Drygt 1 100 personer var på plats den här kalla och blåsiga lördan. Vi knallade ett varv och hittade en lucka vid räcket på bortre lång.
Serieledande Wealdstone var bra och spelade en rapp anfallsfotboll. Tyvärr var varken Jack Jebb eller Sanchez Watt i startelvan. Hade kollat upp dem på förhand. Att Jebb inte lirade var mindre konstigt då han samma dag som matchen var skrev på för Dartford.
Watt kom in i slutet av fajten.

Gästerna startade bäst och hade en i stolpen. Sen var det bara hemmalaget som radade upp chanser. Det skulle dock dröja till slutet av halvleken innan det mesta hände.
Först 1-0.
Sen satsade Connor Smith för fult och för hårt och fick ett direkt rött kort. Det hindrade inte Wealdstone för att göra 2-0 innan vilan.
Då gick vi in i puben. Hade tur att det var Axels runda så jag slapp den kön. Kunde istället kolla in när Wealdstone Raider blev plåtad utanför innan jag fick in min pint.

Matchen fortsatte att vara väldigt bra efter paus. Dorking, med en man mer, tilläts ha mer boll och skapade även en del, men även Wealdstone hade sina chanser.
Reduceringen kom med dryga kvarten kvar och det var en riktig målvaktsblunder.
Men något mer Dorkingmål fick vi inte se. Istället kunde Dennon Lewis sätta 3-1 på en straff i samma veva som gästerna också fick en man utvisad.
Skön hets också när lagen skulle av planen.
Det fick avrunda en perfekt eftermiddag på The Vale.

Nu var det lite brådis igen för vi skulle vara på The Gunners Pub halv sju. Det var bara att rappa på ner till tuben och åka tillbaka. Vi kunde skönja sovande igen.
Med tunnelbanelinjer avstängda fick vi ta en omväg och blev lite sena in till puben där en del andra medlemmar väntade.
Kvällen rundades av med en mycket svår tröjnummerquiz som Larras lag vann.
Old Street hade hyrt in några odugliga liveband, men maten på innergården var helt okej. En mystisk snubbe grillade burgare till oss, men det var kallt när jag och Axel satt där ute och rättade lapparna.

Det blev ingen röjig kväll. När priserna var utdelade rundade vi av med en kall till och for sedan tillbaka till hotellet.
En lång bra dag var över och det galet skönt att få sova en stund.
För det hade jag inte gjort på tunnelbanan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.