Arena: Kroppkärrs IP
Match: Division 5 västra Värmland
Publik: 47
Målen: 1-0 (18) Elmer Ryan Edgren, 1-1 (39) Alexander Sandberg, 1-2 (62) Sebastian Lundquist, 1-3 (78) Elias Lammenvirta
Matchens lirare: Behroz Yazdi, NIF
Jag sparade det sämsta till sist.
Kroppkärrs IP – vilken soptipp.
Riv skiten!
Jag kände redan på parkeringen hur osugen jag var med på mer fotboll den här söndan. Ville bara sätta mig i bilen igen och köra tillbaka till farsan och göra nåt helt annat.
När jag hade vandrat in på Kroppkärrs IP, eller ICA Maxi Välsviken Arena som anläggningen patetiskt heter, förstärktes den känslan ännu mer.
Det här var bedrövligt.
På alla sätt och vis.
En totalt förstört idrottsplats som mer eller mindre påminde om en soptipp. Dessutom en konstgräsplan och en match som var allt annat än bra.
Norrstrands andralag hade redan åkt ur femman och Värmlandsbro satt fast mitt i tabellen.
Gästerna inledde matchen med typ 3000 passningar i egen backlinje och efter slarv kom 1-0. När kvitteringen kom i slutet av första hade jag redan zonat ut. Jag hade hängt på det alldeles för höga räcket alldeles för länge och knallade upp i slänten, utanför arenan och satte mig på en bänk.
Så inspirerande var det.
När domaren blåste av första halvlek knallade jag runt gräsplanen bakom A-plan ett par varv för att få ihop dom sista stegen för dagen.
Här kunde matchen ha spelats.
Då hade jag kollat bättre för mattan såg okej ut och omgivningen var anständig.
Det var den sannerligen runt konstgräset – som ligger vägg i vägg med E18. Det var ett jävla liv under hela matchen.
Jag var så trött på allt att jag inte ens orkade handla i kiosken.
Så illa var det.
Sista 45 bevittnade jag från en av dom många bord-och-stolar-som-sitter-ihop som släpats dit från Donken (!). Japp, det är korrekt.
Visserligen sämre syn än det äldre paret från Värmladsbro, som satt i varsin campingstol och glodde, hade. Det såg ut som en polsk huliganbur bakifrån.
Värmlandsbro gjorde två baljor i andra. Det noterade jag i alla fall innan jag drog när klockan visade 90.
Det fanns inget som kunde hålla mig kvar längre då.
Lättad över att skiten var över vandrade jag till bilen, drog på värmen, åkte till Willys och köpte snus och sen till Sutterhöjden. Efter en lång dag var det skönt att få slå sig ner i soffan och glo på lite mer … fotboll.