Arena: Swedbank Park
Match: Superettan
Publik: 7 306
Målen: 0-1 (44) Erion Sadiku, 1-1 (47) Julius Johansson, 2-1 (52) Axel Taonsa, 3-1 (79) Mikkel Ladefoged, 4-1 (90+3) Sidy Sow
Matchens lirare: Jonathan Ring, VSK

Sista matchen för säsongen.
Det allsvenska kontraktet skulle firas igen.
Och trotjänaren Simon Johansson skulle firas av.

Några av mitt livs mest hektiska veckor var på väg att gå i mål. Vi snackar tio dagar i England, Falkenberg och sedan en sväng till Prag.
Hade en del att göra på jobbet på fredag kväll innan jag for till Västerås. Med trasig bil.
Och en senhöst som inte bjöd på något festväder direkt.

Jag var inte det minsta sugen på att dricka öl den här lördan. Dessutom skulle jag till Lustigkulla snabbt som attan efter matchen för att jobba med Sunderland v Arsenal.
Därför tog jag bilen ner till Rocklunda där det var superb uppslutning och sold out trots att matchen inte betydde ett smack.
I alla fall inte sportsligt.

För innan kick off skulle Simon Johansson tackas av. Lagkaptenen fick ett minst sagt värdigt slut efter en suverän karriär i Grönvitt. Det enda som saknades var väl ett mål den sista matchen.
Och snacka om att mittfältaren hade chanser.
Ett par högklassiga under den första halvleken, som var rätt så sömning och där Varberg gjorde 0-1 precis innan vilan.
Erion Sadiku sköt från Friskis & Svettis parkering, men Franz Jäger, som fick stå sista matchen, lyckades ändå släppa in skottet …

Om det var slött i första så blev det tryck och bra fart i andra. Julius Johansson pressade in 1-1 redan efter 100 sekunder efter att Simon spelat in bollen i boxen och Axel Taonsa klackat.
Han gjorde sen själv 2-1 efter klapp-klapp-spel fem minuter senare.
Sen fick Simon verkligen chansen att bli målskytt i sin sista match när VSK fick straff i den 65:e minuten.
Men det ville sig inte för kaptenen den här dagen och Fredrik Andersson i Bois-kassen räddade.
3-1 skulle dock komma i den 79:e minuten när Grönvitt kontrade. Taonsa lade in bollen till Mikkel Lagdefoged.
Game over.

När domaren visade upp tio minuters stopptid pep jag. Ville inte fastna i några köer. Därför missade jag Sidy Sows van Basten-mål. Det fick jag höra vid bandyhallen.
Jag fattade att det var snyggt med tanke på jublet.