Arena: Emirates Stadium
Match: Champions League
Publik: 59 664
Målen: 0-1 (4) Ousmane Dembele
Matchens lirare: Gianluigi Donnarumma, PSG

London kokade.
Både väder- och matchtemperaturmässigt.
Tyvärr dog det mesta när det viktiga började.

Klockan stod på tidigt den här tisdagen. Som alltid när man ska ut och flyga blir det alldeles för få timmars sömn.
Det får man ta när det vankas semifinal i Champions League. Uret var knappt inte ens åtta när jag stod redo på perrongen i Blåsut.
Självklart iklädd shorts då det väntade kanonväder i London. En, som vanligt, svajig tunnelbaneresa senare var det dags att bli skinnad för att åka tåg i 18 minuter ut till Arlanda. Snart kostar det mer än flygbiljetterna.

Ellström var inte redo när jag kom fram så jag knatade igenom säkerhetskontrollen och passkontrollen på egen hand. Alltid ett jävla meck när de ska be en ta av kepsen, säga var man ska och visa boardingkort där på slutet. När Busé väl dykt upp satte vi oss vid gate 60 och där surrade vi med ett gäng från den finska supporterklubben.
Jag somnade planenligt på Norwegiankärran och lyckades slumra borta 105 av de 135 minuterna i luften.

På Gatwick blev man också insläppt med det nya visumet som man hade behövt köpa på sig för 19 Euro.
Nya tider.
Det var dock samma gamla visa när man skulle byta simkort på tåget in till stan. Rena rama dramat att lyckas ladda på en slant så man kunde surfa i 48 timmar. Det dröjde ända till vi var på puben i Walthamstow där vi hade bokat in oss för natten. £70 pund billigare för ett familjerum mot Manor House avgjorde allt.

Jag hade spanat in en pub, Goose, där bredvid hotellet där vi slog läger en stund för lite käk och ett par kalla. Dåligt ölutbud gjorde att det fick bli Stella. Deras beer garden höll inte heller nån större klass så vi satte oss in så vi kunde ladda telefonerna innan brorsan kom från Spanien.
Ganska snabbt senare, mätta och belåtna, knallade vi över gatan och checkade in.

Klockan hade, som alltid när det är trevligt, rusat iväg och vi blev en smula sena ner till Woodbine. Det var smockfullt med laddade Gooners utanför varenda pub. Kanske inte konstigt när klubben ska spela sin största match på år och dag och det är 27 grader varmt ute.
Det var inte med fel med några kalla till nu utanför. Nu var det inte så trångt inne då de flesta ville njuta av det superba vädret.
Walle var redan på plats och det blev lite mer skönt snack en stund innan det var dags att gå ner till Emiraten.
Ingen ville missa något av det som komma skulle.
Därför var det långa köer in redan 40 minuter innan kick off.
Sånt är inte vanligt … eller det vet inte jag för jag är sällan där så tidigt normalt sett.

Det var galet drag bakom sektion 26. Ramsorna ekade och det fortsatte när lagen kom in på planen och när matchen drog igång. Fyra minuter senare, efter ett av dom värsta klubbarrangerade klubbtifona man sett, dog det. Då gjorde PSG 0-1 och när dom sen höll i bollen i typ 20 minuter till svalnade det mesta. Arsenal kom in i matchen sen, men det var nåt som uppenbart saknades och insatsen var inte alls på nödvändig nivå. Det var 0-1 i paus när vi joggade upp och tog en enhet för att komma laddade till andra.

Då small det till direkt där borta på andra sidan. Mikel Merino nickade in 1-1, men efter en lång VAR-granskning plockades målet bort för offside. Sen försökte Arsenal jobba fram chanser. Leandro Trossard hade den bästa, men en bra Gianluigi Donnarumma spikade igen och vi fick blåsta på festen lämna arenan med sänkta huvuden. Tur att det bara var 0-1. Då lever i alla fall matchen inför returen i Paris.

Vi knallade ut och upp mot Finsbury Park. Men det tog tid och jag var inte sugen på mer. Jag och Teo tog tuben bort till Walhamstow och plockade med oss påse från Donken.
Kort senare kom Ellström och sen dröjde det inte länge innan det var game over.
En lång dag hade tagit ut sin rätt.
Och det var otroligt skönt att få sova en stund.

De andra lämnade hyggligt tidigt dan efter. Jag hade bokat kvällkärran hem, det var fint nu, men inte sen då man på egen hand bara skulle slå ihjäl en dag utan att man hade något egentligt att göra.
Det fick bli en tunnelbaneresa till Finsbury Park följt av en promenad ner till The Armoury. Det var så hiskeligt varmt att jag pausade med en stor flaska vatten vid Drayton Park. Sen fick jag slut på surf och gick och köpte till t-shirt innan jag tidigare än morsan åkte till Gatwick.
Det var proppfullt med folk över allt. På tuben och på tåget. Tror jag var på flygplatsen fyra timmar före planet skulle gå. Ber verkligen om ursäkt för det. Men så var det.

Planet, rätt fyllt med Chelseafans som skulle till Stockholm och se sin semi i korpversionen av Champions League mot Djurgårn, gick i tid. Jag ville bara hem, men kunde inte riktigt sova bort nån tid. Vi landade strax före 23 och jag lyckades komma med första bästa express från Arlanda. Men inte fan hann jag till Coopen på centralen för det innan de hade klappat igen.
Som alltid var det fel tåg söderut som kom, men jag orkade inte så där i tio minuter och vänta på rätt så jag hoppade in på Hagsätratåget och klev av på Gullmars. Fulla tonåringar överallt och ett jävla liv.
På Gullmars var det knappt plusgrader. Och där stod jag i shorts och piké.
Låt mig säga så här.
Det var OERHÖRT skönt att komma hem vid halv ett.