191227 – Biggleswade United v Potton United 3-1

Arena: Second Meadow
Match:
Spartan South Midlands Premier Division
Publik:
268
Målen:  0-1 (27) Tony Williams, 1-1 (43) Dave Parkinson, 2-1 (61) Charlie Clayton, 3-1 (92) Dave Parkinson
Matchens lirare:

Fredagkväll i Biggleswade?
Självklart.
Alla ingredienser fanns ju där.

Det var inte lika öde den här förmiddagen nere vid Bank när jag checkade ut från Travelodge med väskor lite överallt. Resan nu gick först till Kings Cross. Var less på att dra runt på och bära på ekipaget redan här.
Mötte upp med Malin.
Sen lunch på Five Guys efter att vi jobbat en timme inne på Starbucks.
Vi hade hyrt en lägenhet väster om Finsbury Park. Nu skulle vi bara slå ihjäl tiden fram till klockan tre då nycklarna skulle levereras på ett adligt sätt.

Det började med ett stopp på Arsenals box office på Drayton Park där ett par biljetter skulle hämtas upp. När vi hade släpat väskorna till Auld Triangle fick det vara nog.
Paus.
Och en öl.
Strax före tre var vi på Pooles Park. Där hade Malin fått koden till en låda som satt på ett cykelställ. Där i fanns nyckeln till vårt hem den närmsta veckan.

Lägenheten var på andra våningen. Vi hade lite småstrul med allehanda lås, men till slut var vi på plats och grejerna kunde äntligen dumpas.
Mötte upp Niklas på Twelve Pins.
Ett par Stella här innan avresan norröver.
Biggleswade ligger norr om Stevenage. Där fick vi ta ett ofrivilligt byte på den dryga halvtimmes långa resan ut. Nu gjorde inte det värst mycket för vi kom fram som förväntat ändå.

I Biggleswade var det inte mycket till aktivitet. Vi dissade White Hart. Inte bara för namnet utan för att de inte verkade ha någon Darkfruit.
Det fick bli The Rose istället.
Höll på att bli ihjälslagen inledningsvis för att jag inte stängde dörren. Den lokala klungan vid baren var sannerligen inte nöjda med mitt ”tilltag”.
Men varsin Strongbow fick vi. Det var som vanligt grandiost gott.

Från puben var det en kvarts promenad ut till Second Meadow – som Biggleswade Uniteds hemmaarena heter. Det var kolsvart. Engelsmännens gatubelysning håller inte direkt UEFA-standard och man är nöjd varje steg som blir rätt.
Förvånande var det kö till entrén.
Sju pund ville de ha för att få en pole position-plats vid räcket, närmast vid utgången till baren.
När vi klev in kom en kille från ingenstans och undrade om vi var från Sverige. Han skulle visa sig bli min groundhoppingpolare det närmsta dynget. Vidar från Kristiansand.

Det var oenigheter till en början vilka som var vilka. Detta reddes snabbt ut när gästerna tog ledningen mitt i den första halvleken. Det var ingen vidare match. 1-1 blev det dock innan paus då det väntade korv och påfyllning. I andra visade Biggleswade vilka som var mest effektiva i detta rivalmöte.
Potton ligger nämligen bara en rappare Tony Adams-rensning bort.
Det blev 3-1 till hemmalaget och jag firade segern med att kliva in på planen och ta några kort på läktarna.
Sen tackade vi Vidar för sällskapet och gick in i baren.
Det blev nån runda till på The Rose där de hade liveband innan Malin mest var sur över att alla bingohallar var stängda. Tåget tillbaka till Finsbury Park blev som alla kvällståg sena då det helt plötsligt stannade en bra stund på väg in i London.

Klockan var nu en bit över midnatt när vi sladdade in på Finsbury Park för lite sen middag på kycklinghaket.
Det var grejer det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *