Arena: Marienlystcentret
Match: DBU Pokalen
Publik: 100, cirkus
Målen:  1-0 (12) Ronny Larsen, 2-0 (17) Martin Damsbo (självmål), 2-1 (62) Mikkel Thisgaard, 3-1 (67) Louis Larsen
Matchens lirare:

Mads, förhelvedte.
Mads!
Det hundre tre och fire halv fjärs.
What???

Vi får ändå börja det här på tisdan när vi vaknade upp laddade för sol och bad i Eckernförde. Havet syntes från rumsfönstret. Det luktade apa inne på muggen. Och Roddan hade mördat ett flygfä typ tre gånger kvällen före så det satt fast på ”parketten”.
Guten morgen, osv.
Vi knallade ner och käkade lite frulle, med kaffe utan kaffe.
Sen gav vi oss ut på jakt.
Jakt efter sol, bad och strand.

Med facit i hand kan vi avslöja direkt att vi valde fel håll när vi knallade ut från hotellet. Det fanns fan inte en enda väg ner till stranden där vi gick. Men vi kom in till stan och kunde kolla lite och ta ut pengar. Sen vände vi och hittade vägen vid havet. När vi nästan hade kommit hem igen, när vi gått förbi 20 stängda restauranger och en minigolfbana kom vi på idén att hyra ett sånt där solbås.
När en tant i ett minihus bredvid avslöjade på knackig engelska att man var tvungen att gå halvvägs till Danmark för att få fatt på nyckeln gav vi upp.
Det fick bli ett spontandopp istället.

Sen hittade vi den korta vägen hem till ”Strandhotellet” Mango. Runt bygget och järnvägen och över genomfarten. Barfoto. Det var så unket i badrummet så att grejerna vägrade att torka.
Ute hade mulnat på och börja regna.
Vi struntade nu i Eckernförde och åkte till Outleten i Neumünster. Där kunde vi shoppa lite och käka korv. Det var klart bättre än eländet runt Mango.

När vi kom tillbaka till ”strandhotellet” var det i alla fall lite folk i rörelse. Vi hade köpt med ett par lokala pilsner som vi avnjöt på rummet innan vi knallade ner och käkade schnitzel.
Den var helt okej ska sägas.
Och vi fick varsitt glas skumpa som tack för att vi skippade städning på rummet. Det var det inte värt.
Kvällen avrundades ute med några Holsten.
Brrrr.

När vi hade städad ut oss på onsdan körde vi den korta biten upp till Flensburg där det skulle kollas gränshandel. Det blev inga större inköp vare sig på Citti eller Scandinavian Park.
Istället köade vi oss in i Danmark och körde vidare till Odense där vi hade bokat in oss på Scandic – behändigt placerat nästgårds med motorvägen.
Det var så skönt att få rummet direkt så vi firade med en kvalitets-powernap innan vi gav oss ut på byn.

Målet för kvällen var en cupmatch i stans norra delar. När vi hade kört fel typ hundra gånger på att hela stans byggs om och slutat sura så letade vi rätt på en Donken där vi kunde lite käk.
Sen körde vi ner till Marienlyscentret.
Det var stendött.
Och vi oroade oss för att det inte skulle vara nån match först.

Men när vi hade smugit in genom grindarna så såg vi korv- och öl-vagnen och kunde lugna oss. Det som oroade var att spelarna började värma upp tio minuter innan utsatt kick off, 18.20.
Men matchen började inte 18.30 som vi trodde utan 19.00.
Mads, förhelvedte!

När den väl började var vi redan trötta på att vara här. Hemmalaget var helt överlägset och gjorde snabbt både 1-0 och 2-0. Sen började det regna och vi sprang till kortsidan och tog skydd under ett träd.
Då började det åska och domaren bröt matchen.
Där stod vi som fån och väntade en kvart innan spektaklet drog igång igen. Vi hade nu fått se världens längsta första halvlek. Den skulle i vår värld börja 18.30 och sluta 19.15. Nu slutade den 20.01 …

Jag var så less så jag tvingade till mig lite stålar med hål i av Rodny och gick och köpte öl och korv i paus. Det var som vanligt suveränt.
Men när vi hade varit där alldeles för länge i andra drog vi hem.
På hotellet gjorde vi slag i saken och gick ner och tränade. Kvalitet!
Sen lyxade vi till oss med att tömma de sista mynten i baren när vi plockade in några finöl. Ingen fattade vad hon sa när vi skulle betala.
Men gott var det!