190424 – Wolverhampton Wanderers v Arsenal 3-1

Arena: Molineux Stadium
Match: Premier League
Publik:
31 436
Målen:  1-0 (28) Ruben Neves, 2-0 (37) Matt Docherty, 3-0 (45) Diogo Jota, 3-1 (80) Sokratis
Matchens lirare:
Inte nån i Arsenal i alla fall

Det var mycket som var så bra den här dagen.
Kanske inte vädret.
Inte heller mobiltäckningen.
Och absolut inte fotbollen.

Vi vaknade halvt skräckslagna i Wrexhams utkanter, sen körde vi igenom två miljoner rondeller och tillbaka in i England. Det kändes ändå en smula tryggare. Efter Shrewsbury kunde vi öka när det blev motorväg och vi var på plats i Wolverhampton i bra tid, så bra tid att vi inte fick checka in på Redwings Lodge där vi hade bokat in oss.
Istället tog vi ett varv i stan, runt Molineux som låg nästgårds och sen in till stan där en kaffe och macka fick fart på oss ytterligare.

När Frank och grabbarna från de södra delarna av England inte hade kommit än började vi uppladdningen på egen hand. Vi nobbade Sunbeam, konstaterade att Prince Albert var bommat och när det nu hade börjat vräka ner så fick vi akut ta Weatherspoonpuben med det passande namnet The Moon Under Water.
Där var det billigt.
Och högst väntat tvivelaktigt klientel.

Vi hade det ändå toppen här under ett par timmar medan det vräkte ner. Sen knallade vi tillbaka till hotellet för att checka in och ladda lurarna. Inte för att det hade nån större mening då Wolverhampton är en stad med sämre mobiltäckning än Falu koppargruva.
Sen knallade vi tillbaka några kilometer för att möta Maidstonegrabbarna inne på The Great Western som låg på andra sidan tågstationen.
Det var väl det roliga slutade den här dagen.

För inne på Molineux var Arsenal inte närvarande. Det var bra tryck, men Unai Emerys lag hade glömt att man måste stämpla in för att kunna ta tre poäng i den här ligan.
Redan innan paus stod det 3-0 till hemmalaget och en hel del Arsenalfans åkte hem.
Vi stod dock kvar och såg skiten – som inte blev nåt roligare sista 45.

Grymt besvikna skulle vi möta upp med Frank & Co efter matchen för lite curry, men varken jag eller Rodny kände inte för mer öl, så vi knallade upp till stan och köpte med en påse från Donken till hotellet.
Det fick räcka så.
Vi skulle upp hyggligt tidigt på torsdan för att åka hem.

Och det mest spännande att rapportera från det är att vi ”nästan” fick soppatorsk på väg ner mot Gatwick. Det var i själva verket inte alls dramatiskt, men känslan var nåt helt annat.
På Gatwick lämnade vi tillbaka bilen.
Och flög eftermiddagskärran med Norwegian hem till Arn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *